2007-11-30

TV-spels evolution (no pun...)

Många är vi som i början på millenniet slet sönder våra tummar med det gamla TV-spelet WWF Smackdown! till Playstation. Ett spel där man inte bara kunde axla rollen som aktuella stjärnor som Ken Shamrock, Road Dogg och The Rock utan man kunde även skapa sin alldeles egna framtida champ. Spelets grafiska och spelmässiga attribut var fullt godkända då det begav sig. Så här såg exempelvis Triplans entrance ut:

Med viss fantasi kan ju faktiskt se att det är Triple H. Och så här såg det ut när allas våran favorit dödgrävare plågade Al Snow med en Tombstone Piledriver:


Nu har det passerat 7 år sedan detta spel, det första i en lång serie, släpptes. År efter år har nya titlar kommit ut och oftast förbättras. Nu nyligen har den senaste delen kommit, WWE Smackdown vs Raw 2008, och grafiken är hetare än någonsin. Jämför dessa 2 bilder här nedan som föreställer ungefär samma scener som de där ovan. Triplans entrance och Takers finisher. Huga.

2007-11-29

40-års kalas

Vi på den Svenska Wrestling bloggen vill passa på att fira en av tidernas bästa fulingar, Bradshaw, grattis på 40-års dagen. Hoppas han firar den med lite aktieköp, granskning av värdepapper samt en och annan Clothesline from Hell. Vi gratulerar även JBL's kommentatorkollega Jerry "King" Lawler som även han fyller år. 58 pinnar närmre bestämt. Hoppas de båda stannar kvar i rampljuset länge till.

För mycket av det goda

Möjligt scenario:

En regnig höstmorgon 2007 sitter ett gäng duktiga designers på WWE Headquarters och diskuterar alla godsaker de skall skapa och sy ihop för att få alla fans att tömma sin plånböcker i den underbara WWEshopen till jul. De konstaterar att John Cenas senaste tröja, den med hönsanätet på framsidan, inte sålt så bra som de hoppats. De filurar även på den stencoola Y2J-tröjan som skall publiceras efter hans comeback (hoppas hoppas hoppas hoppas). Slutligen enas hela ligan om att de måste trycka upp en ny Triple-H tröja. Det är ju ett faktum att den karlen säljer merchandise lika bra som Rey Mysterio klär sig i obscena outfits. Och det är här som brainstormingen inleds. Hur skall tröjan se ut?

Designer 1: "Ja då var det äntligen dags för en HHH tröja. Nån som har nåt förslag?

Designer 2: "Alltså jag tycker bara vi måste mjölka den hära "King of Kings" historian ytterligare. Varför inte smälla in en bild på Hunter, med bitsk uppsyn, iklädd sin krona?"

Designer 3: "Mycket bra idé men det känns lite tamt. Jag tycker vi behåller Hunter med kronan men att vi morphar in en dödskalle istället för hans huvud".

Designer 1: "Ja, skit coolt, Triplan älskar ju dödskallar. Kan vi inte trycka in ett gäng dödskallar i bakgrunden också?"

Designer 2: "Isåfall tycker jag att vi ska impala dem med onda spett, samtidigt som det är lika bra att slänga in ett gäng dödskallar över ryggen också. Kan inte få nog av sådana har Hunter själv sagt".

Designer 3: "Oooh nu närmar vi oss en fulländad tröja känner jag, men det är nåt som fattas..."

Designer 1: "Ja givetvis måste vi pryda tröjan med en jävla bunke järnkors också. Låt se... vi sätter ett mitt på Triplans krona. Osså kan han ha ett runt halsen i en kedja..."

Designer 2: "JAAA, OCH SLUTLIGEN EN PÅ RYGGEN OVANFÖR DE IMPALADE DÖDSKALLARNA!!!"

Designer 3: "Helt grymt, och vet ni vad, jag har de slutliga fulländande touchen som kommer föra Hunters nya tröja till "Merch Hall of Fame". Vi skippar den sedvanliga, stilrena svarta tröjan och pryder hela tyget i en smaklös, batiklik flammande gegga så det ser ut som om den brinner!"

Designer 1 + 2 + 3: "We're invincible!!!!"


Resultatet:


  • 1 Triple H

  • 9 dödskallar på spett

  • 3 järnkors

  • 1 tyg som brinner

= KATASTROF

2007-11-28

10 bästa entrance themes i WWE ever

I dessa horribla vakuum mellan att en PPV har gått och att gänget kan samlas för att se den vågar man sej ju inte in på några wrestling-sites i rädsla för spoilers, så man kan inte direkt kommentera nyheter och sådant. Däremot är det bra läge för listor av olika slag. Här följer, (utan inbördes ordning) mina 10 favoriter bland entrance themes som regelbundet har använts i WWE.

* Shawn Michaels
Osäker på vad den egentligen heter, men vi känner alla till den. "I think I'm cute! I know I'm sexy!" unt so weiter. Passade perfekt till hans Heart-Break Kid image när han började brottas singel.

* Billy Gunn, "Ass Man"
Billy har väl aldrig varit någon enastående brottare, även om man har fagra minnen av honom när han körde tag team med Road Dogg som The New Age Outlawz. När teamet splittrades 1999 försökte WWE ge honom en monster-push som singel-brottare. Det gick väl sisådär med det, men dom gav honom åtminstone en vansinnigt catchy låt, fylld med härliga lyrics. "The best surprises always sneak up from behind."

* Hulk Hogan, "Real American"
Man kan knappast knåpa ihop en sådan här lista utan att nämna Real American, framförd av Rick Derringer. Kommentarer överflödiga.

* Edge, "Metalingus"
En av de bästa entrance-låtarna från senare år. Alter Bridges "Metalingus" står kanske inte ut lika mycket som vissa andra på den här listan, men den passar Edge som handen i handsken och är lätt att få på hjärnan.

* The Mountie, "I'm The Mountie"
Härliga tidiga 90-tal, när alla brottare skulle ha en corny gimmick. Jacques Rougeau porträtterade en kanadensisk ridande polis, och var mästerlig på att vara så där härligt feg och självgod som en bra heel ska vara. Hur självgod? Tillräckligt för att sjunga sin egen entrance-theme, som inkluderar öppningsraden "I'm the Mountie, I'm handsome, I'm brave, I'm strong". Klämmig låt. Kul att nämna är att WWE till slut blev förbjudna att kalla Rougeau för The Mountie, eftersom de riktiga ridande poliserna i Kanada tyckte att det gav dom dåligt rykte. Så när Jacques började köra tag team med Pierre Ouellette kallade dom sig The Quebeccers, men dom använde ändå samma låt, förutom att dom sjöng "We're NOT the Mounties, we're handsome, we're brave, we're strong" istället. Härlig pik.

* Triple H, "The Game"
Gitarr-riff. "Time to play the game..." Gitarr-riff. "Time to play the gaaaaaame!" Motörhead visar var skåpet ska stå.

* Ted Dibiase, "Money"
Förtjänar sin plats på listan mest på grund av Million Dollar Mans grymma ondskefulla hånskratt som hörs flera gånger i den.

* Honky Tonk Man, "Cool, Cocky, Bad"
Ännu ett exempel på att themes där en heel själv sjunger ofta blir jävligt bra. Honky Tonk Mans Elvis-influerade låt sitter som en smäck med sin fina text. "I've got long sideburns and my hair's slicked back, I'm coming through your town in a pink Cadillac, I'm just a Honky Tonk Man."

* Kurt Angle, "Medal"
Vissa themes behöver inga lyrics för att vara bra. Det räcker med att dom passar brottaren i fråga perfekt, som till exempel Kurt Angles pampiga låt. Att publiken fick vråla "You suck" i takt med den är grädde på moset.

* The Big Show, "Big"
"Weeeeeell! Well it's the Big Show!" Sätter sej i huvudet på mej på tok för ofta för att vara en tillfällighet.

Tröstpris går till Right To Censors "låt", om än bara för att den verkligen lyckades med att få publiken att hata brottarna som kom in till den. Det är verkligen inget man vill lyssna på till vardags, däremot. Huga!

2007-11-27

Kikutaro vs Matt Classic

Vissa matcher är bra för att dom är grymt brutala. Vissa för att dom visar prov på högtflygande akrobatik. Sen är det vissa som är bra helt enkelt för att dom är roliga. Case in point: följande match som gick av stapeln Pro Wrestling Guerrilla, ett mindre förbund i Kalifornien. Kikutaro är en japansk comedy-wrestler, även känd som Ebetaro, Ebessan och diverse andra namn. Matt Classic är en skön lirare vars gimmick är att han är en 50-tals brottare som på något skumt vis har hamnat i vår tid. Classic är mer känd under namnet Colt Cabana, en snubbe som har wrestlats i diverse små-förbund runtom i världen och för tillfället håller till i WWEs farmar-liga Ohio Valley Wrestling. Lägg namnet på minnet, för man vet aldrig när WWE bestämmer sej för att kalla upp honom till the big league.



2007-11-26

Pre starstatus / Nature Boy

Vi känner alla till honom som en ultimat player. Stylin and profilin. Wheelin dealin, kiss stealin son of a gun. "The Nature boy" Ric Flair. Långa blonda lockar, hårt pressad röd-brun solbränna. Detta iklädd glittriga capes som fått Dame Edna grön av avund. Men har han alltid varit en Cristal svepande damtjusare? Tja det kanske han har, hursomhelst har han inte alltid sett lika sharp ut. Ta bara en koll på denna gamla bild av "Slick Ric" innan hans tid som goldmember i exklusiva herrklubbar som "4 horsemen" och "Evolution". Ett ord som definitivt INTE passar in är just.. Flair.


WCW's fall. Anledning 2.


Att sätta David Arquette som World heavyweight champion var säkerligen WCW's största blunder någonsin. Men tänker man efter så var det bara en i mängden av en lång rad märkliga och totalt fuckade bokningar. Bilden ovan till exempel. Klart man är unbreakable om man bildar tagteam med självaste Robocop. Även om jag personligen hellre hade valt Läderlappen och Robin.
En annan klassiker som bara MÅSTE nämnas i detta sammanhang är den ökända Uncensored galan år 1996. Åskådarna fick bland annat genomlida en unisex match mellan Col Robert Parker och Madusa samt en tokball och intensiv cruiserweight match mellan "the Giant" (Big Show) och "Loch Ness" (R.I.P.). Värdelösa bokningar som ändå slutligen tangerades i galans mainevent. Den underbara "Tower of Doom steel cage" matchen där Hulk Hogan och Randy Savage ställdes mot ondingarna i stallet "the Alliance to end Hulkamania". Där i inigick bland andra Ric Flair, Arn Anderson och Lex Luger. Och resultatet då? Ja vi snackar alltså 3 burar av hönsnät staplade på varandra i kombination med 10 alldeles för tunga grabbar som stövlade runt i dem. Snacka om att man hade krävt ersättning om man betalat för denna PPV då det begav sig.

En av anledningarna till att WCW dog?

Jepp, David Arquette som WCW-champion. Notera hur bältet har börjat gå sönder till vänster på bilden. Need I say more?

2007-11-25

Tungt för Hogan


Nästan tveklöst den kändaste wrestlaren någonsin, Hulk Hogan, har det inte lätt för tillfället. Hela familjen Hogan har en tid varit ordentligt i rampljuset i och med deras medverkan i realityserien "Hogan knows best". Detta medför givetvis stor skvallerpotential och ständig mediabevakning. Därför lider vi nu med Hogan, vars 17-årige son krockade under ett streetrace och "gav" sin polare livshotande skador. Som om det inte vore nog med detta så har fru Hogan, Linda Bollea, precis lämnat in skilsmässoansökan efter ett snart 24 år långt äktenskap. Hulk Hogan skall enligt uppgift vara djupt skakad av detta besked. Vi på "den Svenska Wrestling bloggen" hoppas att allt reder ut sig för Hogan med familj och att vi snart får se honom i ringen igen. (Aftonbladet.se)

Enkel biljett till Orlando

Vinnie Mac's WWE är, som de flesta säkert vet, det främsta mest framstående wrestlingförbundet i dags dato. Många unga brottare ser det som sin högsta dröm att få en plats i denna eminenta roster. Allt har dock ett slut. Av olika anledningar så försvinner talanger och stjärnor fortlöpande från WWE. Vissa lägger av självmant för att satsa i Hollywood och ta filmroller som elaka mumier på bärsarkargång. Andra kanske drar ihop ett gott kompisgäng och börjar lira pure rock n' roll. Sen finns det en annan kategori med wrestlare som mer eller mindre tvingas sluta i WWE. Det kan handla om attitydproblem, skador, orimliga löneanspråk eller något helt annat. För många av dessa behöver "avskedet" från WWE inte betyda slutet på deras karriär. Jag vågar faktiskt nästan påstå att det har blivit lite av en trend att ta första bästa flygstol till Universal Studios i Florida för att joina en av de större konkurrenterna, Total Nonstop Action (TNA).

Listan är lång och jag orkar inte ens nämna alla föredetta WWE-anställda som förtillfället brottas i TNA. Här kommer dock några av de "större".



  • Kurt Angle

  • Christian (Cage)

  • The Dudley Boyz

  • New age Outlaws (Road Dogg / Billy Gunn)

  • Kevin Nash

  • Rhyno

  • Goldust

Jag och min gode skribentbroder Kebaben diskuterade för en tid sedan vilken stjärna som skulle bli den nästa till att ta sig an TNA-tåget. Givetvis nämndes "King" Booker-T i detta sammanhang, en av WWE's topkillar den senaste tiden, fram tills dess att han plöstligt försvann från rostern för ett tag sedan. Hör och häpna, både Booker och hans fru Sharmell debuterade på TNA's pay-per-view Genesis för en dryg vecka sedan i en match mot Angle och Nash. WWE har förlorat en enormt fin entertainer i mitt tycke.

Vem blir då nästa "WWE-föredetting" till TNA? Jag har en del förslag, sen om de håller eller inte, det får vi helt enkelt se då.

  • Rob van Dam (har varit olidligt tyst om honom sedan "rögandet" med Sabu)

  • Cryme Tyme (Unga, hungriga, portade från WWE för tillfället)

  • Daivari (typ samma motivering som med Crymisarna)

2007-11-24

15 - 0 and counting


** Liksom Butabi så har jag ingen vetskap om vad som har hänt på Survivor Series och veckoprogrammen därefter vid stunden av detta skrivande. **

Ingen i wrestling-världen kan skryta med liknande statistik på Wrestlemania som Undertaker. 15 vinster, 0 förluster. Under årens lopp har han spöat, i tur och ordning:

  • "Superfly" Jimmy Snuka
  • Jake "The Snake" Roberts
  • Giant Gonzalez
  • King Kong Bundy
  • Diesel
  • Sycho Sid
  • Kane
  • Big Boss Man
  • Triple H
  • Ric Flair
  • Big Show & A-Train
  • Kane (igen)
  • Randy Orton
  • Mark Henry
  • Batista

Ingen pjåkig skara motståndare, precis. I somliga fall har hans vinst varit en foregone conclusion (Mark Henry), medans andra varit tillfällen där hans svit har varit i allvarlig fara (Triple H, Randy Orton). Han har dock alltid stått som segrare vid slutet av matchen.

Vi rör oss med stormsteg mot Wrestlemania, och frågan är om det kan röra sej om UTs sista Mania någonsin. Han är ingen ungdom längre, och han har haft många skador under sin karriär. Det har i och för sej spekulerats om att Undertaker ska sluta brottas snart ända sedan milleniumskiftet, men det blir ju bara mer och mer troligt ju längre det dröjer. Det känns logiskt att han skulle få avsluta sin karriär på en Wrestlemania, i och med att han är så väl förknippad med den galan. Blir det i år? Jag gissar på "Nej". UT har redan ett reducerat schema jämfört med många i WWE, och om han tar det varligt så gör nog det att hans kropp håller i ett år till.

Bör UT förlora när han väl går sin sista Wrestlemania match? Det kan man bolla fram och tillbaka utan att komma fram till ett slutgiltigt svar. Det är någon inofficiell tradition inom wrestlingen att man bör förlora i sin sista match för ett förbund. Eftersom man inte är kvar själv så gör en förlust ingenting för ens karriär, och det kan hjälpa till att pusha nya förmågor. Om någon skulle lyckas besegra UT på Wrestlemania så skulle det bli en rejäl fjäder i hatten. Å andra sidan: Undertaker är den wrestler som har varit i WWE längst av alla (2:a på listan är Hardcore Holly, för övrigt, och då är det ändå 4 års skillnad mellan deras debuter). Han har jobbat och slitit hårt för förbundet, och har visat sej lojal. Vince McMahon uppskattar nog sådant, och att få avsluta karriären som obesegrad på Mania vore en fin avskedspresent.

Oavsett om Wrestlemania 24 blir Undertakers sista eller inte så måste han ju ha någon att möta. Frågan är vem. För ett par månader sen tänkte jag att en match mellan UT och John Cena på Wrestlemania skulle kännas riktigt big time, men nu när Cena är skadad lär det knappast hända. I dessa dagar så blandas folk mellan WWEs tre brands flitigt, så man kan inte säkert säga att det nödvändigtvis blir någon från Smackdown som får möta UT, men även om man ser på alla wrestlers i förbundet så finns det någon som för mej känns mer trolig än andra som potentiell UT-opponent. Denna någon är Edge. The Rated R Superstar vann tidigare i år Smackdowns topp-bälte från Undertaker i samma veva som UT blev skadad och tvingades hålla sej borta ett par månader. Sedan dess har Edge själv hamnat på skadebänken, och rykten säger att han ska göra sin återkomst på Survivor Series. Till skillnad från andra som gjort comebacks nyligen har han inte blivit bokad för nån match, så det är tänkbart att han dyker upp för att interfera i Hell In A Cell matchen med tanke på att han har kivats med både Batista och UT i fjol. Då skulle dom kunna börja bygga på ett upplägg mellan Edge och UT. Edge har fortfarande många år kvar inom wrestling, och en stark insats mot UT på Mania, vare sej han vinner eller inte, vore fint på meritlistan. Det vore också ett fall där Undertakers svit rimligtvis skulle kunna ta slut. Edge är ett större hot än någon som Mark Henry, till exempel. Ännu en detalj som talar för Edge är att han, liksom UT är obesegrad på Mania. Eller, ja, typ. Han vann förvisso inte Money In The Bank matchen på årets upplaga av galan, men han har aldrig blivit pinnad eller gett upp. Winning streak mot winning streak. The unstoppable force meets the immovable object. Kan bli stort.

Eller också får UT möta Cody Rhodes och Shannon Moore i en Triple Threat match. Vore inte det spännande?

R.I.P. Moolah


2007-11-23

Murdoch in love

** Innan vidare läsning, märk väl att skribenten inte sett episoderna EFTER Raw den 29 oktober **


Många är vi trogna som en tid tillbaka fått följa en av professionell brottnings mest rafflande historier någonsin. Mer verkligt än Shawn Michaels mot Bret Hart. Mycket mer förankrat än Rock mot StoneCold. Större än de numera klassiska "Monday night wars". Vi snackar om en klassisk good vs evil saga. Vi snackar om... ECW's Balls Mahoney mot "the Miz"... krigandes om Kelly Kelly's ehm... tjänster. En fejd som inte bara gav fansen dåliga matcher. Den tog även upp dyrbar tid från goare och vassare gubbar som exempelvis Elijah Burke. Det värsta är ändå inte att historien kändes totalt overklig (Kelly suktar efter Balls? Nu pun intended). Nepp, det värsta är att den var så totalt meningslös och ointressant. Jag menar, who gave a flyin rats ass om "Miz" fotade en Balls Mahoney nalle till 15:e bänkraden i publiken? Men vi släpper just denna historia för tillfället och hoppar raskt in i ett mer aktuellt dilemma...


Ni som kollar frekvent har sett att divan Mickie James suktar efter Trevor Murdoch. Nej inte hunken till höger med ett hårsvall som fått He-Man att blekna, vi snackar om hans rödlätte kompis med truckerkepsen. Det hemska är inte om Mickie och Trevor flyttar in i en husvagn, föder 5 tannalösa barn och köper rottweiler. Det hemska är om WWE bestämmer sig för att bryta det grymmaste tagteamet på väldigt länge, över en onödig/overklig kärleksaffär. Detta är blott farhågor, men efter att ha kollat Raw så ser det onekligen mörkt ut. Att splittra dessa boys och deras trovärdiga tagteam vore tråkigt och ödesdigert, både för dem själva och även för oss som gillar att kolla på dem varje vecka. Snälla WWE, tänk om!